fredag 12 oktober 2012

TheFjellströmAmendments



När jag utmanade mina Korridorskamrater så visste jag faktiskt inte vilka Amendments jag skulle välja. Jag hade såklart en viss aning, men samtidigt finns det många bra att välja mellan. Det finns även en rad dåliga att välja mellan.

Jag tror att mina kamrater förutsatte att jag skulle välja Det Andra Tillägget till ”Bill Of Rights” som min favorit. Det lutade länge åt det hållet, då Det Andra Tillägget är oerhört viktigt ut frihetssynpunkt. Det Andra tillägget är det som garanterar medborgarna rätten att äga och bära vapen. Det är med andra ord det tillägget som beskyddar alla andra tillägg. Men samtidigt vore det lite för enkelt. Därför väljer jag det Tillägg som jag har starkast emotionell dragning till. Närmligen Det Första Tillägget i ”Bill of Rights”.

Det Första Tillägget skyddar medborgarnas rätt till yttrandefrihet, pressfrihet, religionsfrihet, rätten att samlas, samt rätten att kritisera sin regering utan rädsla att bli bestraffad för det.

Det här är något som alla ytligt håller med och tycker är en ”bra sak”. Problemet i vårt samhälle är att dessa friheter ständigt försöker inskränkas och har inskränkts i Sverige. De flesta accepterar enbart dessa rättigheter när det gäller ytranden som vi alla håller med om. Jag ska återkomma till det senare i texten och nu istället kommentera hur Det Första Tillägget är skrivet. Själva skrivningen avslöjar nämligen det mest fantastiska med den amerikanska konstitutionen:

Congress shall make no law respecting an establishment of religion, or prohibiting the free exercise thereof; or abridging the freedom of speech, or of the press; or the right of the people peaceably to assemble, and to petition the Government for a redress of grievances.

Om vi översiktligt jämför denna text med exempelvis den svenska Tryckfrihetsförordningen så märker vi en distinkt skillnad: Där den svenska Tryckfrihetsförordningen listar de rättigheter som medborgarna har fått av staten, så hindrar den amerikanska staten från att begränsa rättigheter som medborgarna har naturligt.

Jag härleder denna slutsats till den Amerikanska Självständighetsförklaringen som fastslår följande:



We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness. That to secure these rights, Governments are instituted among Men, deriving their just powers from the consent of the governed.

Rättigheterna föregår alltså staten, och statens uppgift är att skydda dessa naturliga rättigheter. Det är rättigheter vi har i vår egenskap av människa. Oavsett om staten väljer att erkänna detta eller ej.

Nu till varför detta tillägg är så viktigt för ett fritt samhälle. Tillägget skyddar en mängd friheter, men alla kokar ner till den grundläggande friheten; nämligen rätten att få uttrycka sin åsikt i tal eller skrift.

Denna grundläggande frihet är alltid under attack. Särskilt här hemma i den bög-feministiska vänsterdiktaturen tidigare känd som Sverige. Här råder det en stor förvirring om varför en lagligt skyddad yttrandefrihet är så viktig.  Etablissemanget tror att yttrandefriheten behövs för att debattera saker som vilken muffins som är godast, vilket fotbollslag som är bäst, om vi ska höja eller sänka arbetsgivaravgiften och vem som kommer vinna årets uppsättning av Idol. Men dessa saker behöver inte skyddas av yttrandefriheten. Det som behöver skyddas är det som så många avskyr. Det som sårar och, ja, kränker. Men etablissemangets vänsterteknokrater kan inte acceptera ett sådant samhälle. Ett samhälle där människor använder sin frihet till dåliga saker. Ett fritt samhälle helt enkelt. Därför lever i numera i De Lättkränktas Värld, där varje antydan till politiskt inkorrekt yttrande är en kränkning och där olika minoritetsgrupper (samt numera även majoritetsgrupper) tävlar i lättkränkthet och försöker förbjuda det som stör dem. Statens järnhårda näve skall användas till att krossa all yttrande som kan tänkas göra någon upprörd. Om den personen tillhör en grupp som samhället anser vara tillräckligt ”utsatt”, självfallet.

Om man anser att våra ”rättigheter” inte är något annat än privilegier givna till oss av staten (hur nu människor kan delegera en rättighet dom inte har) så ligger det såklart nära till hands att alltid vilja inskränka det som sårar och kränker. Om man däremot anser att rättigheter kommer av vår natur, så kommer man till den självklara slutsatsen att ingen har rätt att med våld förhindra en annan människa i tal eller skrift uttrycka sin åsikt. Hur dum eller sårande den än må vara.

Den danska författaren Paol Henningsen skrev en gång:

Yttrandefrihetens värde är att den träder i funktion om en regering begår misstag - och därför får dess gränser aldrig bestämmas av den sittande regeringen eller det härskande partiet.

 
Om staten tillåts begränsa vår yttrandefrihet, vad finns det då som säger att de imorgon inte kommer förbjuda dig eller mig att säga det vi tycker? Det är alltid ett sluttande plan.

 

När det gäller frågan om vilket Tillägg i ”Bill of Rights” som jag tycker bör upphävas har jag även här stått och vägt mellan två olika Tillägg. Det Sextonde och det Sjuttonde. Men i slutändan så föll valet på det Sjuttonde tillägget:

The Senate of the United States shall be composed of two Senators from each State, elected by the people thereof, for six years; and each Senator shall have one vote. The electors in each State shall have the qualifications requisite for electors of the most numerous branch of the State legislatures.

When vacancies happen in the representation of any State in the Senate, the executive authority of such State shall issue writs of election to fill such vacancies: Provided, That the legislature of any State may empower the executive thereof to make temporary appointments until the people fill the vacancies by election as the legislature may direct.

This amendment shall not be so construed as to affect the election or term of any Senator chosen before it becomes valid as part of the Constitution.

 
Det innebär alltså att senatorerna väljs på samma sätt som kongressledamöterna i Representanthuset, genom direkta val. Tidigare så valdes senatorerna av respektive delstats kongress.

Varför är då detta så allvarligt? Är det inte bättre att folket direkt väljer sina representanter? Självfallet är det så, men det görs redan genom just valet till Representanthuset. Dessa kongressledamöter är folkets representanter i den federala kongressen. Märk väl, att de amerikanska grundlagsfäderna aldrig föreställde sig USA som en demokrati (ordet demokrati nämns aldrig i den amerikanska konstitutionen), utan som en federal republik. En federal republik som utgjords av fria och självständiga delstater. Dessa delstater representerades av senatorerna. I och med Det Sjuttonde Tillägget förändrades den politiska dimensionen totalt. Alltmer makt flyttades till den federala staten på bekostnad av delstaterna och lokal representation. För de amerikanska grundlagsfäderna var det en självklarhet att Amerika utgjordes av delstaterna. Idag är resonemanget snarare att delstaterna har skapats av den federala staten (ungefär som att träd skapas av skogen och inte tvärtom). För att den federala makten ska brytas och Amerika återigen ska bli en republik både i ord och handling, måste det Sjuttonde Tillägget upphävas. 

 
Nu till den delen av blogginlägget som in gode vän och antagonist Andreas Wirsén föreslog. Nämligen att vi även skulle välja vår favorit bland de förslag till Tillägg som aldrig har blivit ratificerade. Det finns såklart en uppsjö av dylika och jag har enbart valt bland dem jag hittade på wikipedia. Men även då var det förhållandevis svårt att välja. Men med tanke på Amerikas finansiella situation och dess seriositet så valde jag:

Balanced Budget Amendment

Som lyder enligt följande:

SECTION 1. Except as provided in section 2 of this article, the aggregate amount of expenditures made by the Government during any fiscal year shall not exceed the net amount of revenue received by the Government during that fiscal year.

SECTION 2. The provisions of section 1 shall not apply to any fiscal year--

(1) if at any time during that fiscal year the United States is in a state of war declared by the Congress pursuant to section 8 of article I of this Constitution , or

(2) if, with respect to that fiscal year, the Senate and the House of Representatives each voting by at least two-thirds of its membership agree to a concurrent resolution stating, in substance, that a national economic emergency requires the suspension of the application of section 1 for that fiscal year.

In exercising its power under paragraph (2) of this section, the Senate and House of Representatives shall take into consideration the extent and rate of industrial activity, unemployment, and inflation, and such other factors as they deem appropriate.

SECTION 3. The Congress shall have power to carry this article into effect by appropriate legislation.

SECTION 4. This article shall take effect on the first day of the first fiscal year which begins after the date of its ratification.

SECTION 5. This article shall be inoperative unless it is ratified as an amendment to the Constitution by the legislatures of three-fourths of the several States within seven years from the date of its submission to the States by the Congress


 
Detta tillägg har vid flera tillfällen försökts ratificerats. Sedans 1991 då det bara skiljde en röst i senaten innan delstaterna kunde ratificera det. Så nära var det. Vad har då skett sedan dess? USA har idag en statsskuld på över 16 biljoner dollar, eller sextontusen miljarder dollar. Det här är ett fullständigt ohållbart scenario vilket kommer elda till statskonkurs för USA. Den enda anledningen till att USA idag kan ”hantera” en sådan monstruös statsskuld beror på de artificiellt låga räntorna skapade av den amerikanska riksbanken, Federal Reserve, genom devalvering av dollarn. Skulle Federal Reserve höja räntorna för att rädda dollarn, skulle USA inte kunna betala räntorna på sina skulder samtidigt som de ska betala för ett sjukförsäkringssystem, pensionssystem och ett imperium. Allternativet är alltså antingen statskonkurs eller hyperinflation. Enligt en ny rapport från CBO (Congressional Budget Office) står följande att läsa:

U.S. debt was half of the country’s total revenue in 2009, 10 years ahead of the 2019 prediction set by the CBO in 2007.

National debt is set to increase to 80 percent of GDP by 2014 according to the current projection by the CBO. This is set for five years before the projection given in 2009 and 13 years before the projection in 2007.

Det enda sättet att förmå oansvariga politiker att varje år lägga fram en budget som är helt och fullt finansierad är att tvinga dem genom en lag. Därför är Balanced Budget Amendment det tillägg jag helst skulle vilja se ratificeras.

 

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar