När jag utmanade mina Korridorskamrater så visste jag
faktiskt inte vilka Amendments jag skulle välja. Jag hade såklart en viss
aning, men samtidigt finns det många bra att välja mellan. Det finns även en
rad dåliga att välja mellan.
Jag tror att mina kamrater förutsatte att jag skulle välja
Det Andra Tillägget till ”Bill Of Rights” som min favorit. Det lutade länge åt
det hållet, då Det Andra Tillägget är oerhört viktigt ut frihetssynpunkt. Det
Andra tillägget är det som garanterar medborgarna
rätten att äga och bära vapen. Det är med andra ord det tillägget som beskyddar
alla andra tillägg. Men samtidigt vore det lite för enkelt. Därför väljer jag
det Tillägg som jag har starkast emotionell dragning till. Närmligen Det Första
Tillägget i ”Bill of Rights”.
Det Första Tillägget skyddar medborgarnas rätt till
yttrandefrihet, pressfrihet, religionsfrihet, rätten att samlas, samt rätten
att kritisera sin regering utan rädsla att bli bestraffad för det.
Det här är något som alla ytligt håller med och tycker är en
”bra sak”. Problemet i vårt samhälle är att dessa friheter ständigt försöker
inskränkas och har inskränkts i Sverige. De flesta accepterar enbart dessa
rättigheter när det gäller ytranden som vi alla håller med om. Jag ska återkomma
till det senare i texten och nu istället kommentera hur Det Första Tillägget är skrivet. Själva skrivningen avslöjar
nämligen det mest fantastiska med den amerikanska konstitutionen:
Congress shall make no law respecting an
establishment of religion, or prohibiting the free exercise thereof; or
abridging the freedom of speech, or of the press; or the right of the people
peaceably to assemble, and to petition the Government for a redress of
grievances.
Om vi översiktligt jämför denna text med exempelvis den
svenska Tryckfrihetsförordningen så märker vi en distinkt skillnad: Där den
svenska Tryckfrihetsförordningen listar de rättigheter som medborgarna har fått
av staten, så hindrar den amerikanska
staten från att begränsa rättigheter som medborgarna har naturligt.
Jag
härleder denna slutsats till den Amerikanska Självständighetsförklaringen som
fastslår följande:
We hold these truths to be self-evident,
that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with
certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit
of Happiness. That to
secure these rights, Governments are instituted among Men, deriving their just
powers from the consent of the governed.
Rättigheterna föregår alltså staten, och statens
uppgift är att skydda dessa naturliga rättigheter. Det är rättigheter vi har i
vår egenskap av människa. Oavsett om staten väljer att erkänna detta eller ej.
Nu till varför detta tillägg är så viktigt för ett
fritt samhälle. Tillägget skyddar en mängd friheter, men alla kokar ner till
den grundläggande friheten; nämligen rätten att få uttrycka sin åsikt i tal
eller skrift.
Denna grundläggande frihet är alltid under
attack. Särskilt här hemma i den bög-feministiska vänsterdiktaturen tidigare
känd som Sverige. Här råder det en stor förvirring om varför en lagligt skyddad
yttrandefrihet är så viktig.
Etablissemanget tror att yttrandefriheten behövs för att debattera saker
som vilken muffins som är godast, vilket fotbollslag som är bäst, om vi ska
höja eller sänka arbetsgivaravgiften och vem som kommer vinna årets uppsättning
av Idol. Men dessa saker behöver inte skyddas av yttrandefriheten. Det som
behöver skyddas är det som så många avskyr. Det som sårar och, ja, kränker.
Men etablissemangets vänsterteknokrater kan inte acceptera ett sådant samhälle.
Ett samhälle där människor använder sin frihet till dåliga saker. Ett fritt
samhälle helt enkelt. Därför lever i numera i De Lättkränktas Värld, där varje
antydan till politiskt inkorrekt yttrande är en kränkning och där olika minoritetsgrupper
(samt numera även majoritetsgrupper) tävlar i lättkränkthet och försöker
förbjuda det som stör dem. Statens järnhårda näve skall användas till att
krossa all yttrande som kan tänkas göra någon upprörd. Om den personen tillhör
en grupp som samhället anser vara tillräckligt ”utsatt”, självfallet.
Om man anser att våra ”rättigheter” inte är något
annat än privilegier givna till oss av staten (hur nu människor kan delegera en
rättighet dom inte har) så ligger det såklart nära till hands att alltid vilja
inskränka det som sårar och kränker. Om man däremot anser att rättigheter
kommer av vår natur, så kommer man till den självklara slutsatsen att ingen har
rätt att med våld förhindra en annan människa i tal eller skrift uttrycka sin
åsikt. Hur dum eller sårande den än må vara.
Den danska författaren Paol Henningsen skrev en
gång:
Yttrandefrihetens
värde är att den träder i funktion om en regering begår misstag - och därför
får dess gränser aldrig bestämmas av den sittande regeringen eller det
härskande partiet.
Om staten tillåts begränsa vår yttrandefrihet, vad finns det
då som säger att de imorgon inte kommer förbjuda dig eller mig att säga det vi
tycker? Det är alltid ett sluttande plan.
När det gäller frågan om vilket Tillägg i ”Bill of Rights”
som jag tycker bör upphävas har jag även här stått och vägt mellan två olika
Tillägg. Det Sextonde och det Sjuttonde. Men i slutändan så föll valet på det
Sjuttonde tillägget:
The Senate of the United States
shall be composed of two Senators from each State, elected by the people
thereof, for six years; and each Senator shall have one vote. The electors in
each State shall have the qualifications requisite for electors of the most
numerous branch of the State legislatures.
When
vacancies happen in the representation of any State in the Senate, the
executive authority of such State shall issue writs of election to fill such
vacancies: Provided, That the legislature of any State may empower the
executive thereof to make temporary appointments until the people fill the
vacancies by election as the legislature may direct.
This
amendment shall not be so construed as to affect the election or term of any
Senator chosen before it becomes valid as part of the Constitution.
Det innebär alltså att senatorerna väljs på samma sätt som
kongressledamöterna i Representanthuset, genom direkta val. Tidigare så valdes
senatorerna av respektive delstats kongress.
Varför är då detta så allvarligt? Är det inte bättre att folket direkt
väljer sina representanter? Självfallet är det så, men det görs redan genom
just valet till Representanthuset. Dessa kongressledamöter är folkets
representanter i den federala kongressen. Märk väl, att de amerikanska
grundlagsfäderna aldrig föreställde
sig USA som en demokrati (ordet demokrati nämns aldrig i den amerikanska
konstitutionen), utan som en federal republik. En federal republik som utgjords
av fria och självständiga delstater. Dessa delstater representerades av senatorerna. I och med Det Sjuttonde
Tillägget förändrades den politiska dimensionen totalt. Alltmer makt flyttades
till den federala staten på bekostnad av delstaterna och lokal representation.
För de amerikanska grundlagsfäderna var det en självklarhet att Amerika
utgjordes av delstaterna. Idag är resonemanget snarare att delstaterna har
skapats av den federala staten (ungefär som att träd skapas av skogen och inte
tvärtom). För att den federala makten ska brytas och Amerika återigen ska bli
en republik både i ord och handling, måste det Sjuttonde Tillägget
upphävas.
Nu till den delen av blogginlägget som in gode vän och antagonist Andreas
Wirsén föreslog. Nämligen att vi även skulle välja vår favorit bland de förslag
till Tillägg som aldrig har blivit ratificerade. Det finns såklart en uppsjö av
dylika och jag har enbart valt bland dem jag hittade på wikipedia. Men även då
var det förhållandevis svårt att välja. Men med tanke på Amerikas finansiella
situation och dess seriositet så valde jag:
Balanced Budget Amendment
Som lyder enligt följande:
SECTION
1.
Except as provided in section 2 of this article, the aggregate amount of
expenditures made by the Government during any fiscal year shall not exceed the
net amount of revenue received by the Government during that fiscal year.
SECTION
2.
The provisions of section 1 shall not apply to any fiscal year--
(1) if at any time during that
fiscal year the United States is in a state of war declared by the Congress
pursuant to section 8 of article I of this Constitution , or
(2) if, with respect to that
fiscal year, the Senate and the House of Representatives each voting by at
least two-thirds of its membership agree to a concurrent resolution stating, in
substance, that a national economic emergency requires the suspension of the
application of section 1 for that fiscal year.
In exercising its power under
paragraph (2) of this section, the Senate and House of Representatives shall
take into consideration the extent and rate of industrial activity,
unemployment, and inflation, and such other factors as they deem appropriate.
SECTION
3.
The Congress shall have power to carry this article into effect by appropriate
legislation.
SECTION
4.
This article shall take effect on the first day of the first fiscal year which
begins after the date of its ratification.
SECTION
5. This
article shall be inoperative unless it is ratified as an amendment to the
Constitution by the legislatures of three-fourths of the several States within
seven years from the date of its submission to the States by the Congress
Detta tillägg har vid flera tillfällen försökts ratificerats.
Sedans 1991 då det bara skiljde en röst i senaten innan delstaterna kunde
ratificera det. Så nära var det. Vad har då skett sedan dess? USA har idag en
statsskuld på över 16 biljoner dollar, eller sextontusen miljarder dollar. Det
här är ett fullständigt ohållbart scenario vilket kommer elda till statskonkurs
för USA. Den enda anledningen till att USA idag kan ”hantera” en sådan
monstruös statsskuld beror på de artificiellt låga räntorna skapade av den
amerikanska riksbanken, Federal Reserve, genom devalvering av dollarn.
Skulle Federal Reserve höja räntorna för att rädda dollarn, skulle USA inte
kunna betala räntorna på sina skulder samtidigt som de ska betala för ett
sjukförsäkringssystem, pensionssystem och ett imperium. Allternativet är alltså
antingen statskonkurs eller hyperinflation. Enligt en ny rapport från CBO (Congressional
Budget Office) står följande att läsa:
U.S. debt was half of the
country’s total revenue in 2009, 10 years ahead of the 2019 prediction set by
the CBO in 2007.
National debt is set to
increase to 80 percent of GDP by 2014 according to the current projection by
the CBO. This is set for five years before the projection given in 2009 and 13
years before the projection in 2007.
Det enda sättet att
förmå oansvariga politiker att varje år lägga fram en budget som är helt och
fullt finansierad är att tvinga dem genom en lag. Därför är Balanced Budget Amendment det tillägg
jag helst skulle vilja se ratificeras.